Antti Marine

Riut­ta­mä­ki gård

”Använ­dar­vän­lig­het är det vik­ti­gas­te
i en tork­nings­si­lo”

Juho Riut­ta­mä­ki dri­ver en anlägg­ning beståen­de av fyra går­dar i Huit­ti­nen. Cir­ka 5 mil­jo­ner kilo spannmål används årli­gen för att utfo­dra dju­ren. Mer­par­ten av foder­be­ho­vet täcks med komplett foder och inköpt spannmål, men före­ta­get odlar också bland annat höst­ve­te och korn. Tre tor­kar används för att till­go­do­se det sto­ra beho­vet av spannmåls­tork­ning.

De gam­la tor­kar­na hade bli­vit för små och vi hade inte längre till­räcklig tork­ka­paci­tet. Då hör­de vi att Ant­ti skul­le lan­se­ra en helt ny pro­dukt, en tork­nings­si­lo. Vi tänk­te att det skul­le vara ett bekvämt sätt att jäm­na ut fodrets kva­li­tet, särs­kilt efter­som innehål­let i de inköp­ta par­tier­na kan varie­ra kraf­tigt. Vi våga­de göra inves­te­rin­gen efter­som det är ett väl­re­nom­me­rat inhemskt före­tag. Vi tror att Ant­tis kund­ser­vice är effek­tiv om det uppstår problem med den nya pro­duk­ten, förkla­rar Riut­ta­mä­ki bakgrun­den till köp­bes­lu­tet.

– Vi val­de en silo med stör­re dia­me­ter (D12,1). Den var utfor­mad för att ins­tal­le­ras i ans­lut­ning till svingår­den. Från silon skul­le spannmå­let trans­por­te­ras med en spi­ralt­rans­por­tör till kvar­nen och därifrån direkt till dju­ren som foder. Vid mid­som­mar till­ver­ka­de vi fun­da­men­ten med lokal arbets­kraft. Ant­ti stod för över­vak­nin­gen, och själ­va mon­te­ring­sar­be­tet utför­des av ett team som Ant­ti rekom­men­de­ra­de. Byg­gar­be­tet var lite stres­sigt, men till slut blev allt klart precis i tid före trösk­nings­sä­son­gen, säger Riut­ta­mä­ki.

Juho Riut­ta­mä­ki (till väns­ter) har posi­ti­va erfa­ren­he­ter av tork­nings­si­lon. Pro­duktc­hef Tuo­mas Fri­berg (till höger) från Ant­ti-Teol­li­suus får feed­back under ett besök på går­den.

”Förs­ta int­ryc­ket är posi­tivt”

Riut­ta­mä­kis erfa­ren­he­ter av tork­nings­si­lon efter den förs­ta skör­de­sä­son­gen har varit posi­ti­va, även om ett nytt sys­tem all­tid krä­ver en viss inlär­nings­pe­riod.

– Enligt min mening är använ­dar­vän­lig­het det vik­ti­gas­te i en tork­nings­si­lo. Nu är det per­fekt, medan vi tidi­ga­re var tvung­na att arbe­ta dag och natt och flyt­ta tork­nings­par­tier från en tork till en annan. Nu har vi en enorm silo där vi kan lagra spannmål även när det är färskt. Den skö­ter den slut­li­ga tork­nin­gen och blan­dar fodret för att säkers­täl­la en jämn kva­li­tet.

Riut­ta­mä­ki upps­kat­tar också den använ­dar­vän­lig­het som tork­nings­si­lon auto­ma­ti­se­ring ger.

– Fläk­tar­na star­tar auto­ma­tiskt när luft­fuk­tig­he­ten krä­ver det. Det­ta spa­rar ener­gi och säkers­täl­ler effek­tiv tork­ning. För när­va­ran­de är silon utrus­tad med kal­luftfläk­tar, men vär­ma­re kom­mer san­no­likt att läg­gas till för kal­la och fuk­ti­ga förhål­lan­den.

– Om sto­ra mäng­der odlas på går­den är Ant­tis tork­nings­si­lo ett bra alter­na­tiv. Lägg till en vär­me­käl­la till fläk­tar­na, så tror jag att du kom­mer att få ett sälj­bart spannmål. Med andra ord är det­ta inte bara en foderblan­da­re, utan också väl läm­pad för slut­lig tork­ning och lagring av hög­kva­li­ta­tivt bröds­pannmål, sam­man­fat­tar Riut­ta­mä­ki.

Pirkolan gård

På Pirkolla är vi nöjda med den praktiska funktionaliteten och den utmärkta torkningsprestandan hos Anttis pakettork. Vi behöver inte längre vara så noggranna med tidpunkten för tröskningen. Anttis tork klarar jobbet även om spannmålet är lite fuktigt.

Läs mer

Martins gård

Antti X365-vagnstorken ersatte den Antti-tork som installerades 1975 på Emmi och Tuukka Martins gård i Kuusjoki, Salo. Den nya torken i X-serien valdes till gården på grund av dess små yttermått och tillräckliga torkkapacitet.

Läs mer

MTY Isotupa

Isotupa-gården i Laitila var en av de första gårdarna som installerade den nya vagnstorken Antti X-serien. Beslutet att köpa denna nya produkt fattades på rekommendation av en bekant säljare: Antti skulle släppa en helt ny modell som skulle passa perfekt för Isotupa-gårdens behov.

Läs mer